Fler norrmän spelar online – men spelproblemen står stilla

Nätspel ökar men fysiska spel minskar

Den norska rapporten visar en tydlig förskjutning mot onlinebaserade spel. Mellan 2019 och 2022 ökade andelen som spelade på nätet från 58% till 65,8%, medan fysiska skraplotter, bingo och terminalspel tappade mark.

Mobilen har samtidigt blivit den vanligaste plattformen för spel, och forskarna ser en kanalisering från utländska aktörer till Norsk Tipping – det statliga spelbolaget.

Totalt uppgav 65,6% av norrmännen att de spelade om pengar 2022, vilket är i princip oförändrat sedan 2019.

Spelreklam och beroende minskar

Ett annat tydligt fynd är att exponeringen för spelreklam minskat kraftigt, särskilt från utländska bolag. Forskarna fann också en nedgång i både problematiskt datorspelande och köp av så kallade lootboxar, där slumpmässiga digitala föremål kan köpas i spel.

Andelen som klassades som problemdataspelare sjönk från 4,1 till 3,3%, och de som uppfyllde kriterierna för dataspelsberoende halverades från 0,4 till 0,2%.

Riskfaktorerna för spelproblem var tydliga: manligt kön, arbetslöshet eller sjukersättning samt yngre ålder.

Färre tror på behovet av reglering

Samtidigt som problemen minskat uppger färre norrmän att de tror på behovet av yttre reglering, som spelgränser eller pausfunktioner. Forskarna tolkar det som ett tecken på att många upplever ett minskat behov av stödåtgärder.

Svenskar mer skeptiska till spelbolagen

I Sverige tecknar Spelinspektionens undersökning “Allmänheten om spel 2024” en delvis annan bild. Endast 43% av svenskarna säger sig ha ett positivt intryck av spelbolagen, och 71% anser att reklam för spel förekommer för ofta.

Samtidigt uppger sju av tio att de inte spelat om pengar alls under den senaste månaden, vilket innebär att aktivt spelande är lägre i Sverige än i Norge.

Bland de svenskar som spelar frekvent är män mellan 18 och 44 år den tydligaste riskgruppen – en profil som överensstämmer med den norska rapporten.

Två nordiska modeller

Skillnaden mellan länderna ligger framför allt i regleringens utformning. Norge har ett monopolbaserat system där Norsk Tipping och Norsk Rikstoto kontrollerar marknaden, medan Sverige sedan 2019 har en licensmodell där privata bolag får verka under Spelinspektionens tillsyn.

Utanför den svenska licensen finns samtidigt en växande marknad av casinon utan svensk licens och Spelpaus, dit vissa spelare söker sig för att undvika de svenska begränsningarna kring bonusar och insättningsgränser. Det har gjort den nordiska spelmarknaden mer splittrad – men också mer komplex att övervaka.

Slutsatsen om nordiskt spelande och reglering

Den norska utvecklingen bekräftar att en tydlig reglering och starkt konsumentskydd kan bromsa ökningen av spelproblem – även när allt fler spelar online.

För Sverige kan resultaten tolkas som ett kvitto på att licenssystemet, trots sina utmaningar, lyckas upprätthålla en stabil nivå av spelproblem. Samtidigt pekar skillnaderna i attityder mot reklam och bolag på att svenskarnas förtroende för spelmarknaden fortfarande har en bit kvar att återhämta sig.

Källor

1. Universitetet i Bergen (2023): Endring av penge- og dataspillproblemer i Norge 2019–2022
2. Spelinspektionen (2024): Allmänheten om spel 2024